Bästa grönsaksaffären i Hagsätra!
En liten tripp till Skansen och höstmarknad.
En ensam björn tittar på utsikten.
Stort ramjobb till vernissage.
Höst!
Har ni varit på Artipelag ännu? Det har inte jag. Vore mysigt att ta båten dit en kulen höstdag och kolla runt. Är visst både konsthall och skulpturpark. Just nu är det sista chansen att se utställningen ”Platsens själ” med 16 samtida konstnärer (bl.a. Miriam Bäckström och Annika von Hausswolff) vars sista dag är 30 september.
Artipelag ligger på Värmdö och det går både direktbåtar och bussar från stan.
Se mer info här!
153 timmar av lyssning väntar den som vill ta sig igenom inspelningen av Marcel Prousts mästerverk ”På spaning efter den tid som flytt”, i sju delar. Själv har jag faktiskt lyckats klämma den första när jag pluggade litteraturvetenskap… *stolt*
Ljudboken tog 45 dagar att spela in, och rösten utgörs av den brittiske skådespelaren Neville Jason (vilket hästjobb!). Enligt New York Times blir den troligtvis världens längsta ljudbok, skriver Svenska Dagbladet.
Enjoy!
En extra stavningscheck kanske hade varit bra.
Se mer på Katastrofala Omslag (tack för länken broder M!).
Ni har väl inte missat Countryhouse rescue som går på TV8?
Ett underbart program för oss som gillar engelska slott, gröna dimmiga ängar och igenvuxna trädgårdar. Och även för de som gillar gamla prylar, antikviteter, te och scones!
Ruth Watson hjälper folk att rusta upp sina gamla slott och herrgårdar som i vissa fall är helt fallfärdiga. Det målas upp, röjs i skogarna, arrangeras pressvisningar (för vissa hus ska hyras ut för bröllop och kalaser) och planteras i trädgårdarna.
Bör ses! Klicka här om du vill se mer.
Och härmed skickas en hälsning till min mor som för tillfället är i Cornwall (de engelska trädgårdarnas mecka).
Jag börjar bli så innerligt trött på den här provokationskonsttrenden som pågår just nu. Det är visst den enda typen av konst som media fokuserar på just nu, och det gör mig så förbannat uttråkad.
Lyssnade på Lars Vilks igår i Aschbergs pratprogram på radio1 (lyssna här om du vill), den människan har tappat förståndet när han går med i anti-islamistiska föreningar och öppet stöder högerextremistiska grupper och ser det som en del i ett konstprojekt. Radioyssnare fick ringa in och ställa frågor och kommentera, jag höll med väldigt många när det tog upp frågan vad man kan göra i konstens namn? Visst, hans verk handlar om yttrandefrihet, men var har hans sinne för etik och normal HYFS tagit vägen, när han trampar på så många fötter och gör så många väldigt väldigt ledsna bara för sin egen konstnärliga vinning. Var ska gränsen gå? Kan man bränna ner moskéer och kalla det konst?
Foto: Sverigesradio.se
Sen har vi då den här fjärilsutställningen som det stått en hel del i tidningarna om senaste veckan. Konstnären Nathalia Edelmont använder sig av tusentals fjärilar och insekter till sina verk, och många av dem är extremt sällsynta och fridlysta. Jag läste i DN om hur hon åker världen runt och köpslår med skumma insektsamlare för att få tag på de allra vackraste till sina collage.
”Men jag kan ingenting om insekter, de talar om dem med latinska namn, men jag kan bara färg. Jag säger ”har ni röda? blå? Den där turkosa med ränder som jag fick förra året, har du fler av dem?” säger Nathalia Edenmont och skrattar” läser jag i reportaget.
Lägg ner, säger jag bara. Börja måla i akryl i stället för att använda dig av fridlysta djur.
(Hon och Wetterling Gallery - där verken visas just nu – är förresten polisanmälda)
Och ytterligare en stor konstprovokation denna vecka är ju filmen ”Kungaexperimentet” där reklamaren/amatörkonstnären Karl Fredrik Mattson visar hur han gått till väga för att tillverka det falskmynt som varit i omlopp den senaste tiden. Ett år, och en hel del pengar, har han lagt ner på ett projekt som han inte ens kan förklara varför han gjorde. ”Det lämnar jag till betraktaren och publiken” är det enda han kan svara, och då tycker jag projektet faller pladask. Visst, han har varit ambitiös och jobbat hårt med det här, men vad är tanken bakom? Om man inte ens kan förklara varför man gör ett sådan verk är det ju ingen vits med det.
Foto: SVT
Sen har vi ju Anna Odells konst-psykos, NUG´s grafittiverk, Makode Lindes tårta för att nämna några… Jag längtar till den här trenden går över och vi kan börja se ett nytt konstklimat, där provokation och uppretning inte är det viktiga, för nu börjar jag bara gäspa.
Ge mig lite hantverksskicklighet och nya roliga idéer!